Den största nyheten - Ingela Agardh

För någon vecka läste jag Ingela Agardhs bok "Den största nyheten". Många har säkert sett henne många gånger i TV-rutan som nyhetsankare. Det har inte jag.

Boken är hennes biografi. Så klart är det väldigt många som skrivit en sådan; inget märkligt med det. Själv var jag dock nyfiken efter hennes berättelse om hur hon kom att tro på Gud.

I Sverige är det väl snarare så att man gärna får berätta om hur man blev av med sin tro; det är ju då man anses som en klok människa. Hon valde alltså att göra bort sig, säkert har många upfattat hennes val på det sättet, kan tänkas.

Hon erkänner att hon letat efter Gud i 50 år! Att hon faktiskt gjorde det, la hon dock inte märke på, förrän hon börjat tro. Plötsligt bara visste hon, Han finns, Han vet allt om henne... och så förstod hur hennes liv varit liksom ett enda sökande efter Gud. Det är alltid spännande att läsa hur detta går till och hur det påverkat just hennes liv och livsval.

Jag fick medan jag läste boken inte något intryck att hon blivit rädd för sin sjukdom och därför hade behov av att börja tro på Gud. Nej, hon upplevde att hon mötte honom. Märkligt. Obegriptligt! Ändå trovärdigt! Läs boken själv och bedöm själv!

Undrar förresten hur en evolutionstroende skulle tolka en sådan omvändelse utifrån ett evolutionsperspektiv. Kan det finnas orsaker att man bättre överlever genom att tro på Gud? Bara undrar....

Livet och inte minst bröstcancern gjorde att hon tappade näst intill allt som i vanligt fall oftast upplevs som värdefullt för ens image.

Vägen genom - en sanningssökares kamp - Torgny Wirén

Redan tidigare läste jag Torgny Wiréns båda romaner -Om änglar kunde tala, Alexandra- och andaktsboken ”Under ytan” som jag alla tyckte mycket om. Nu fick jag alltså tag i hans första lilla bok där han på ett öppet sätt talar om hur han brottats med tvivel och sanningshalten i bibeln. Boken kom ut 1987 så den var lite svår att få tag i även om boken brukar finnas på bokbörsen.

Det som jag mest uppskattar hos honom är hans genomgående ärlighet. Han skrev som det var och gav uttryck för tvivel och allt han upplevde åren innan han skrev sin lilla uppgörelsebok.

Han berättar om sitt samtal på ett tåg med en förbittrad Jude som blev av med hela sin släkt under holocausten. Man följer honom i tankarna när han läser olika filosofer och deras resonemang och hur han senare förkastar tron helt och hållet. Men när han väl skakat av sig allt som hade med Gud att göra och försökte förstå sig på omvärlden, fick han konstatera att han hade ”kejsarens nya kläder” på sig : han kände sig naken, tom och utan några som helst relevanta utgångspunkter för livet.

Mötet med apologeten Francis A. Schaeffers tankar gjorde att han fick tänka om helt: ”Tårarna strömmade ner från mina kinder. För första gången hade någon uttryckt den ohyggliga fattigdom och den avgrundsdjupa själens armod jag så oerhört påtagligt erfor.” (sida 25).
Därmed var dock boken inte slut! När han börjar läsa teologi möter han tviveln nästan mer än innan. Frågor kring ”fel” och "motsägelser" i bibeln, teologernas kritisk-historiska bibelsyn där det inte finns plats för en gud sedan rationalismens positivism har strukit honom fullständigt ur det vetenskapliga arbetet och mycket mer, försöker krossa hans ynka, nyvunna tro. Han ger dock inte upp och biter sig fast, läser, studerar olika sätt att se på frågor som uppstår när man läser bibeln.
Och naturligtvis hittar han inte svar på varje fråga man kan ställa men … efter en omskakande andlig berg-och-dalbaneresa inser han att han faktiskt har en grund att stå på.

Boken är mycket välskriven, rentav spännande … Läs den! Vill du läsa ett annat omdöme? Läs den här.