Illusionen om vetenskapen - Stenumgaard

Med stort intresse läste jag Stenumgaards nya bok "Illusionen om vetenskapen" och jag känner igen en hel del utifrån de samtal som jag personligen fört på internet.

För att hålla fast viktiga tankar har jag härunder återgett en del tankar (oftast citat) från boken. Kanske kan även andra dra nytta av dem.
                               

I våra skolor och i samhällsdebatten lär vi ut att vetenskaplig kunskap är bevisad kunskap. Stenumgaard, själv teknologie doktor och till vardag forskningschef granskar vetenskapens betydelse och ifrågasätter vetenskapens objektivitet och ger en inblick bakom fasaderna.

I inledningen nämns Feyerabend, en känd vetenskapsfilosof, och påpekas att dennes kritik aldrig kunnat avfärdas när denne formulerar fyra myter
om vetenskapen:
1) myten om vetenskapens ofelbarhet
2) myten om vetenskapens överlägsenhet gentemot andra sätt att skaffa kunskap
3) myten att vetenskapligt arbete alltid bedrivs rationellt
4) myten om det sunda förnuftets objektiva egenskaper.

Själva boken startar med att förklara hur vetenskapen fått en allt starkare ställning allt eftersom kyrkans ställning försvagats som centrum för kunskap. Detta t o m i sådan utsträckning att

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz - Göran Rosenberg

En berättelse av en son (Göran Rosenberg) om sin far.

En bok som alla borde läsa för att veta hur det var i Tyskland under 2:a världskriget. Boken beskriver hur judarna behandlades och bland dem sonens far som bodde i gettot i Polska staden Lodz. Han får stå som ett exempel på alla dessa tusentals och åter tusentals människoöden som ledde till förintelseläger varav en fanns i Auschwitz.

I boken redogör sonen sina efterforskningar om hur hans pappas liv såg ut innan han kom bort från Auschwitz, överlevde som ett stort under och efter många om och men hamnade i Sverige. Boken visar inte bara hur Nazityskarnas skräckvälde såg ut men berättar också hur det gick fortsättningsvis för denna överlevande som liksom aldrig kom till stadiet "fortlevande" utan blev kvar i att vara just överlevande och hur pappan inte kunde försona sig med att världen bara gick vidare som om inget hade hänt.. Boken vill varra ett vittne i efterskott om de vittnen som bara uppfattades som jobbiga. Det gällde tyskarna som svenskarna men, så lägger jag till, det är så vi alla faktiskt är som tillfört skada hos en annan: vi erkänner som bäst men sen vill vi gå vidare och inte stanna vid det som gick fel... Ärligt sagt känner jag igen detta även för egen del. Därför är denna bok otroligt nyttig läsning!

Berättelsen om vägen till Auschwitz är verklig skräckläsning. Att våra aktade tyska europamedborgare kunde förvandlas till medvetslösa mördare utan vidare är i det närmaste omöjligt